Nåja.
Ibland undrar jag om det verkligen inte finns någon som försöker twista till saker lite onödigt mycket för mig...
Jag vet egentligen inte när jag ska börja, men förra helgen var vi i "huset" för att fixa å trixa med det sista inför visningen påföljande helg. Gräsklipparen, som hela sommaren varit samarbetsvillig, gick ut i strejk.
Nåja, undertecknad trimmade hela trädgården och systeryster röjde runt inne i stället tills vi fick assistans med gräsklipparen. När en händig man fixat trasslet med remeländet och gräsklipparen spinner som en katt - ja, då öppnar någon himlen och vrider vattenkranen i bott. Bara att baxa in den i garaget igen.
Nåja, det skulle väl vara möjligt att klippa senare i veckan. Senare i veckan, syster slutar tidigare från jobbet för att jobbet gjort. Hinner halva baksidan. Då trasslar remjäveln igen. Den händiga mannen finns på plats, han fixar, remskiten hoppar igen, han fixar, den hoppar... slutar med att de, på inte alltför gott humör, lånar grannens handgräsklippare och traskar runt gräsmattan i tre timmar för att få den klippt.
Nåja, nu skulle väl allt vara frid och fröjd inför visningen. Men senare, på själva visningen, ringer det en upprörd mäklare till undertecknad. "Det är genomvått på heltäckningsmattan i gillerstugan! Kan vara ett rör som sprungit läck. Spekulanterna blir våta om sockorna." Skiiiiit. Åker dit, kryper runt varje enskild kvadratcentimeter på mattan men hittar den enda fukten jag känner är min egen kallsvett. Thank God. Hittar däremot fukt under mattan i tvättstugan. Kan det ha varit det han menade?? Ja, så var det nog.
Nåja, då var det ju ingen katastrof. Inte jättebra såklart, men ingen katastrof. Ingen vattenläcka. Förmodligen städvatten och gammal dränering.
Nåja, i dag får vi iallafall några bud. Vi är ödmjuka och tacksamma. En av spekulanterna vill dock ha tillträde per omgående. Det hade vi också önskat. Men bouppteckningen är inte klar. Ett väldigt utdraget försäkringsärende låter sig inte påskyndas på något sätt. Elände.
Nåja, det ska väl kunna ordna sig om jag ringer och tjatar och ringer och tjatar och ringer och... ja, ni vet, tjatar... Skulle nu i kväll bara smita in i på stationen, för att snabbt ta ett nytt foto till mitt körkort (ni vet jag tappade bort det för några månader sedan) i fotoautomaten. Snabbt, smidigt och billigt. Ja, 80 kr för 4 bilder måste ju vara billigare än att gå till fotografen. Är inte ensam på stationen. Eller, rättare sagt, är inte helt ensam, bara nästan helt ensam. Det sitter ett högst överpåtänt, svartmuskigt och mycket närgånget pucko där. "Tjena bruden..." Låtsas som jag inte varken ser eller hör. Puckot fortsätter att mala på. Svarar inte. In i automaten, drar för skynket, lägger i pengarna och ler. Tiden börjar räkna ner till tagning, 10,9,8... -"Vad schöt du är" Puckot har smugit sig upp och utan att jag märkt det dragit undan skynket och hänger nu in i automaten. -"Skulle uppskatta lite privacy här" säger jag "lätt irriterad" och drar för skynket. Rättar till anletsdragen. Puckot drar i skynket igen. -"Kom igen, va inte schå vrång." Och, pang - där tas fotot. En bild, apful, kommer upp på skärmen. Försöker skjuta ut puckot med foten och samtidigt be automaten att ta en ny bild - men puckot insisterar på att vi ska vara två i automaten och jag missar knappen och råkar be om att få alla fyra bilderna med samma motiv. Apbilden.
Nåja, vad är väl ett körkort :/
