Show must go on.
Nog om det. Det händer endel annat i mitt liv nu också. Jag åker berg- och dalbana. Mentalt. Men på en högre nivå än tidigare. Det är bra!
I morgon ska jag få min present från årets bröllopsdag. Jag och Mannen ska gå på Killer Queen. Jag diggar mycket av Queens musik - och speciellt låten "Show must go on" har haft en speciellt plats i mitt hjärta under de senaste åren - så jag är säker på att det blir super. Härligt att komma ut som par också ♥
Vi är nu också mitt uppe i budgivningen på pappas hus och det är med blandade känslor kan jag säga. Det är spännande och roligt att se buden trilla in och det har trillat in fler än vi vågat hoppas på. Men det är vemodigt att inse att det är mitt barndomshem som "redan" ska bort. Sista "stora" grejen efter mamma och pappa... och sen??? Intet. Jag kommer inte att vara i huset mer. Ledsen.
Hade SÅÅÅÅ önskat något annat. Att Skrållan och Lillebror fått uppleva sin mormor och morfar, mitt barndomshem, alla platserna där jag och Syster lekte som små. Underbara - svidande - minnen. Att jag haft min älskade mamma kvar, som det ständiga stora, outtröttliga stöd hon var (ända in i döden), tryggheten och ett hem som jag alltid kunde återvända till för att få kärlek, kraft och tröst. Min pappa, som representerade styrka, händighet, stor humor och förtroende. Dom gav mig allt. Jag älskar dem och saknar dem så in i helvete.
But, you know - the show must go on...
Tittade förbi din blogg :) Ville bara säga att jag är grymt imponerad, du verkar så stark, hemska tanke att förlora båda sina föräldrar så tidigt i livet :/ Jag tycker det är urtungt bara att förlora min pappa. Det är väl i de tyngsta stunderna man är glad man har övrig familj/barn/vänner som stöttar! :)
Trevlig fredag!
Har just hittat din blogg -visste absolut inte att du hade en!- och jag är helt avundsjuk på dig som lyckas sätta ord på allt, positivt som negativt! Kämpa på och vi hörs!
Kram på dig!
Tack Jenny! Det är inte lätt alltid, inte för någon, men på något märkligt vis tar man sig framåt, eller hur? Och absolut, när livet suger är familj och vänner det som håller näsan över ytan!
Och Annelie, vad kul att du hittat "hit". Jag startade min blogg när jag var mammaledig och behövde ett forum för att "skriva av mig" och det har varit så skönt och roligt att jag fortsatt av bara farten! Kämpa på du oxå!!
Massa kramar!!!