beautifulbean

Helvete. Skrev nyss ett inlägg om hur fridfullt allt var nu när lugnet lägrat sig här hemma. Och vad händer - jo, jag ska bara googla på en grej för att inte göra bort mig och stava ruljans fel och vips så lyckas jag deleta hela inlägget. Den harmoniska känslan är som bortblåst och jag undrar i mitt stilla sinne hur harmoniska jag egentligen var när ett litet strul med datorn kunde ödelägga harmonin så totalt. Temperament... och nu minns jag inte ens längre vad jag skulle ha ordet till...

I allafall, för fem minuter sedan, kände jag mig så lugn och harmonisk. Lugnet hade lägrat sig, barnen somnat och två bitar julgodis var inproppade i munnen - just because I´m worth it, you know... Satt just och filosoferade över dagen och konstaterade att den varit lite småseg. Inte tråkseg utan mer lite snuvseg. Alltså, när man är sådär snuvig att man har snuva i halva skallen kan nervsignalerna i hjärnan helt enkelt inte hålla samma speed som vanligt - och man blir snuvseg. Annars har det varit en rätt bra måndag. Snöig - men, som jag konstaterat tidigare. Jag hatar och älskar detta vita, kalla. Speciellt nu, när jag och lilla grå har lärt oss kommunicera i trafiken även när det är is under sulorna så ser jag en allt större tjusning med det vita pudret...

Nu kom Mannen in genom dörren, han har tränat, och ja, han ser något mindre aggro ut nu jämfört när han åkte. Två slitna och trötta småbarnsföräldrar spottade och fräste lite förut... Kanske skulle krypa ner i soffan jag oxå.

Puss å kram!!