Way to simple.
Förstår inte hur svårt det ska behöva vara att lära sig att starta en bil. Våran nya bil omfattar en hel procedur för att snällt och lugnt bara starta utan att signalera med alla möjliga varningslampor och envist vägra ge ett enda startljud i från sig. Slutade med att jag fick krypa till korset och läsa instruktionsboken för att inse exakt hur startproceduren ska gå till för att bilen ska sluta motarbeta mig.
1. Alla vanliga procedurer, dvs låsa upp och sätta sig vid ratten.
2. Sätt i fjärrkontrollen.
3. Be till Gud att tändningen startas.
4. Trampa ner kopplingen.
5. Trampa ner bromsen.
6. Lägg ur växeln.
7. Håll tummarna.
8. Klappa bilen och tala vänligt till den.
9. Tryck på startknappen.
10. Blunda hårt och hjälp mentalt bilen att starta.
11. Voíla :)
Det mest positiva jag kan få fram är "intressant". Exakt hur tänker konstruktören som skapar en sån bil? En vanlig nyckel att sätta i ett tändningslås och vrida på för att starta är way to simple. Ett sånt startsystem anstår förstås inte en modern bil på 2000-talet. Enkelhet är såååå nittonhundra förmodar jag. Nittonhundra - precis som jag...
1. Alla vanliga procedurer, dvs låsa upp och sätta sig vid ratten.
2. Sätt i fjärrkontrollen.
3. Be till Gud att tändningen startas.
4. Trampa ner kopplingen.
5. Trampa ner bromsen.
6. Lägg ur växeln.
7. Håll tummarna.
8. Klappa bilen och tala vänligt till den.
9. Tryck på startknappen.
10. Blunda hårt och hjälp mentalt bilen att starta.
11. Voíla :)
Det mest positiva jag kan få fram är "intressant". Exakt hur tänker konstruktören som skapar en sån bil? En vanlig nyckel att sätta i ett tändningslås och vrida på för att starta är way to simple. Ett sånt startsystem anstår förstås inte en modern bil på 2000-talet. Enkelhet är såååå nittonhundra förmodar jag. Nittonhundra - precis som jag...
Kommentarer
Trackback
