Sömnbrist. Igen.

Jaha. Sovit ca 4 h. Uppdelat på ett flertal kortare pass. Naaaajs... Lillebror har varit snuvig och hostig och vaknat ideligen. Pigg varje gång. Ibland tror jag att Lillebror är en utomjording för han har ett sannerligen omänskligt beteénde då och då.

Har varit några dagar fyllda av hostande nu. Puh... Började med Skrållan som blev bättre redan i tisdags men bacillerna flyttade sedan över till Lillebror och håller på och lever rullan med honom som bäst just nu. Så jobbigt för Liten och så tråkigt för Mamma. Har sett fram emot kvällens gokartkväll med middag i hop med kollegorna i kväll. Jag ser fortfarande fram emot det, men med en mer suddig och snurrig blick. MEN - jag har bestämt mig, jag åker dit trots tröttheten för jag behöver komma hemifrån och ha egentid och få lite ny energi. SÅ -BORT med tröttatrötta mamman och fram med pigga, glada Bea!!! :)

I morgon är det dags för badtunnebad försök nr 2. Förra gången hostade det bort. Får se hur vi lyckas denna gång. Vore så roligt om det ändå kunde få bli av... Hoppas kan man alltid.

Sedan, på söndag, är det dags för Lillebrors dop. Det blir lite intressant att se hur det ska bli. Kommer Skrållan att kunna hålla sig i skinnet i kyrkan? Kommer Lillebror att bli akut hungrig mitt under dopet? Kommer jag komma i håg bönen jag ska läsa? Kommer vi ha någorlunda, hyfsat städat hemma till dopfikat? Kommer tårtan smaka gott? Jaaa, frågorna är många... döpt blir han nog hursomhelst :)

Inhostad fika

Host host... Skrållan har hostat halva natten. Usch, får numera ångest bara ungen harklar sig... SÅ viktigt är det med sömn! Denna natten är det dock inte jag som drabbats hårdast utan Mannen som tog smällen och sov bredvid den stackars hostan. Jag behövde "bara" ta hand om Lillebror och amningen. Vilket iofs är ett näst intill heltidsarbete nattetid. Hans barnbidrag borde kompletteras med OB-tillägg...

Såå, i morse var det bara att ställa in. Igen. Fyra trevliga mammor med lika trevliga barn skulle kommit hit och fikat och tjejpratat. Men icke. Inte denna gången.

I går var jag på jobbet! Det egentid det. Härligt!! Var utbildning kring systematiskt arbetsmiljöarbete. Inte det mest upphetsande kanske, men intressant, viktigt och roligt att träffa lite kollegor och vara vuxen. Kom hem stentrött men full av ny energi. Ser fram emot att börja jobba så småningom. Även om det är trist att min personliga utvecklingsplan fått sig en törn genom chefsbyte så får jag helt enkelt tänka om lite och hitta andra vägar :)

Ska strax försöka manövrera ut barnvagnen. Måste försöka fixa hem dopklänningen som Lillebror ska ha på dopet på söndag. Drar lite på det för det ser lite lätt slirigt ut ute. Och snöar, det gör det ovanlighetens skull oxå... Dopet ja... dags att börja tänka på vad vi ska bjuda gästerna på. Doptårta kanske.

Fryser om min ena fot oxå. Inser att jag hela morgonen traskat omkring i EN toffla. I hopp om att hitta den andra någonstans... men ännu har jag inte sett skymten av den. Skrållan har förmodligen haft den som båt i något sammanhang. Orkar inte rota igenom hela huset utan fortsätter att hasa fram i en. Hoppet är det sista som överger människan.

Pusspuss!

Snösnösnösnösnösnösnösnö... ;)

I dag var dagen vi skulle kalasat ända till kvällen men då det kom så übermycket snö så vi fastnade 50 meter utanför dörren. Hos våra goda grannar! Tillika en av dem vi skulle kalasa med - men ingen enda annan gäst lyckades få ut bilen på vägen så kalaset blev framskjutet och vi fick en härlig fikastund med nybakade läckerheter, vinterwhiskey till papporna och massa lördagsgodis till prinsessorna. Nu är papporna utsända i snödrivorna för att ta sig fram till ICA-butiken och forsla hem lite mat till boet. Vi har beställt tacos till kvällsmat innan vi bänkar oss framför melodifestivalen :)

Melodifestivalen ja... känns inte som en total överraskning om Darin går vidare direkt till Globen va??? Verkar vara lite av grabbarnas år i år.

Tusan vad bra vi är på OS då!! Eller, kanske rättare sagt, i OS!! ;) Medaljerna regnar ju över oss och det är inget jag hade förväntat mig alls. För den som inte vet så är jag ju den största sportantiidioten som finns men nu dras även jag med i karusellen, för framgång och blänkande medaljer lockar även mig! Fantastiska prestationer, vilka människor!

Benjamin Button ♥

I går såg jag, efter långt övertalande från Mannen, äntligen filmen om Benjamin Button - och - den var ju faktiskt riktigt, riktigt bra!!! Min typ av favoritfilm är annars typiska tjejfilmer, dvs lättsamma romantiska komedier.... och detta var ju inte precis en film som föll i denna kategori - men den var väldigt gripande! Lång var den oxå och jag som inte brukar gilla långa filmer... Det enda som var som det brukar är att filmer med Brad Pitt vanligtvis faller mig i smaken ;)

Nu vräker snön ner. Igen. Tack för en vit vinter men nu räcker det. Punkt.


Sockersug och homeopatmedicin :)

Det har nu varit några dagar av mycket stark kalas- och fika-karaktär... Inledde med 60-årskalas för en kollega i går. Supergod buffé och prinsesstårta. Couldn´t been better! Följde upp med "mammafika" hela dagen lång i dag. Först tillsammans med tre av grannmammorna och deras goa barn och sedan tillsammans med min kära kusin och tillika bästis sedan bäbisstadiet och hennes son. En dag full av tjejsnack och bebisjoller alltså. Mammaledigheten när den är som bäst!!

I dag var det också den sk Fettisdagen. Himla konstigt namn. Fet tisdagen. Hur låter inte det egentligen?? Det betyder ju iaf att man ska få äta en semla. Jag fick dock inte äta någon semla i dag eftersom jag bantar, håller igen, tänker på vad jag äter - kalla det var du vill... Sockersuget är dock i topp. Kan erkänna att jag tjuväter socker. Socker i form av gammal homeopatmedicin. Små söta piller. Medicin jag fick för flera år sedan, när jag hade magsår och som smakar väldigt sött och gott. Allt annat "godis" är utrensat så när begäret sätter in går jag alltså loss på homeopatpillren. Säg inte det till nån... *;)

I går var det också ridskoledags för Skrållan igen. Vi fick hästen Anki och hon var riktigt ruskig. Hon envisades med att ruska sig flera gånger under lektionen och Skrållan uppskattade inte alls detta utan ville avbryta ridningen på studs. Efter att jag mutat henne med en tablettask kom vi dock överens om att hon skulle sitta på hästen tills tiden var slut. Hoppas hoppas att vi slipper det skrället nästa gång :)

Kram å kram!


Melodifestivalen och OS

Vaknade alldeles urtrött i morse... Lillebror hade inte sin bästa natt. Typiskt när man är själv med barnen och har en låååång dag framför sig... Den lååånga dagen blev dock en väldigt bra dag! Blev bjuden till kompisar och fick supergoda pannkakor. Skrållan lekte flera timmar med deras goa barn och jag kunde slappa och bara prata vuxenprat om allt och inget. Underbart!! Nu har vi kommit hem och fixat i ordning lite tacos. Väntar på Anna och Alfred som snart dyker upp. Hungriga hoppas jag!

Melodifestivalen deltävling 2 går av stapeln i kväll oxå. Måste vi förstås se, även om jag inte vågar hoppas på några riktigt bra hitlåtar. Tillhör ändå typ allmänbildningen att se på´t för att kunna hänga med i snacket efteråt. OS likaså. Började visst i dag, och samma sak där. Jag är inte sportintresserad alls, snarare sportantiintresserad, men OS är ju liksom ändå OS.

I morgon är det alla hjärtans dag. Jag undrar jag hur årets uppvakning kommer att se ut ;)


Svenska rallyt-helgen!

Jaha, då var man gräsänka då. Eller rallyänka kanske man skulle säga. Mannen har packat långkallingar, yxa, raggsockor, öl, svenska flaggan å dragit till Värmland med sina rallytokiga polare. Dags för årets största och djupt heliga tradition. Hoppas de får en kul helg och att han kommer hem med massa ny energi och delar med sig :)

Vi rallyänkor, dvs Anna och jag, samt våra barn tänker ha en kulkul helg med massa tjejsnack, lite shopping, fika, tv-mys, hockey, fika igen och ännu mera tjejsnack... Blir nog hur bra som helst! Känns dock lite ensamt precis just nu. Barnen sover så det är BARA jag som är vaken i huset. Har nog inte hänt på väldigt läääänge så det är hemskt ovant. Egentid, så som jag har längtat, och nu känns det ironiskt nog mest bara väldigt ensamt...

I går hade jag en egen "night out". Var ute och åt och bowlade med kollegorna. Jättekul. Min chef ska byta jobb så vi "firade av" honom. Riktigt trist. Han är nämligen BÅDE grymt rolig att jobba med och riktigt bra som ledare och chef - dvs utvecklar sin personal och skapar resultat. Men, för att citera Skrållan: "Nu är det så här!" Och då är det bara att tacka honom för allt och hitta nya vägar till framgång.

Jag var dock en riktig loser när det kom till bowlingen... jag kom... sist. Det svider att erkänna, men så blev det... Men hade det inte varit för min onda höft, dåliga syn, stela arm, sneda fot, felklippta lugg och omanikyrerade naglar samt sluppit spela med fel hand och ett ovalt klot så hade jag naturligtvis varit enormt mycket bättre ;) Och det kommer en chans till, det blir go-kart om några veckor. Då jäklar!!!

Sweet dreams!

Tack fina vårdcentralen för all hjälp. :(

Då var det fikadags igen! Jag gör nästan inget annat - skulle man kunna tro. Men faktum är att en av de riktigt roliga sakerna med att vara hemma och mammaledig är just att kunna umgås med sina mammalediga vänner. Sitta och fika och prata och leka med barnen och fika lite till... Riiktigt lyxigt och mysigt! Vi har för vana att ses på tisdag förmiddag och det är verkligen något jag ser fram emot under veckorna. I dag tillkom ytterligare en mamma med en söt liten flicka så nu är vi fem mammor som ses!

Har försökt mig på att få hjälp med ett par saker via vårdcentralen oxå. Jag vet inte vad som egentligen krävs för att få hjälp, men det är tusan inte lätt. I dag hade jag lyckats få telefontid med en läkare. Jag ville höra mig för om möjligheterna att testa om jag bär på den gen som ev gjorde att min mamma fick äggstockscancer och mycket hastigt gick bort för tre år sedan. Jag har via lite egna efterforskningar på bl a google förstått att den kan vara ärftlig och att det i så fall är hyfsat höga odds (60 %) att man utvecklar den i såfall. Om man är bärare av den ev genen ska enligt internet kunna kollas med blodprov. 

Doktorn jag pratade med kände inte till äggstockscancer överhuvudtaget och hade inte hört talas om att det kunde vara ärftligt. Han sa att JAG skulle skaffa fram lite mer information om exakt vilken gen man skulle titta efter osv. Han behövde mer "kött på benen" för att agera som han sa. Han upplyste mig om att jag ju kunde höra lite på Sahlgrenska. Samt att han trodde att det kunde vara ett blodprov som måste skickas till USA och i såfall skulle kosta 5 000 kr. Jag trodde inte mina öron!!!! Jag sa lite torrt att det fanns info på google för den som var intresserad... Man vet ju inte om man ska skratta eller gråta...

Häromdagen, när jag ringde VC och fick telefontiden med doktorn frågade jag också om möjligheterna att få hjälp med min höft som, sannolikt pga överrörlighet, värkt till och från under många år. Svaret jag fick då, direkt i "växeln" var att VC inte sysslar med problem relaterade till den sk rörelseapparaten. Man kunde möjligen tänka sig att skriva ut starka värktabletter. Den stora frågan kanske är VILKA typer av problem man sysslar med på VC? Kunde ju vara bra att veta så att man inte har några falska förhoppningar och ödslar onödig tid på att ringa, knappa in telefonnummer och hålla sig hemma när de ringer. Blääää.

Nöjd med livet!

Ingenting blir som man tänkt sig men det kan bli bra ändå är temat för helgen som gått! Vår planerade superläckra kväll med exotiskt badtunnebad i snön hostade inne kan man säga. Skrållan hostade som besatt på natten mellan fredag och lördag och när jag meddelade detta till resterande visade det sig att hon inte var ensam. Eländes förkylningstider :( Menmen, det går ju fler tåg. Kanske inte i detta underbara vinterväder, men vad tusan, det blir ju bra ändå :)

Lördag förmiddag ägnade jag därför i stället åt avancerad shopping. Drog runt (ENSAM) i småstadens klädbutiker och kollade rean. Hittade faktiskt JÄTTEMYCKET kul saker som var både billiga och roliga. Ett klädmärke jag fastnade extremt mycket för var CULTURE. Coola kläder i en stil som satt som gjuten på mig och ett pris som jag kan betala. Perfekt - det innebär att jag kan köpa tuffa kläder på hemmaplan i fortsättningen utan att bli mer än lagom ruinerad. Är sedan tidigare förälskad i Desigual men njaaa... det är lite för dyrt för min smala mammalediga plånbok. Speciellt som jag fortfarande har 6 kg att tappa.

Min "bantning" ja... den går faktiskt som smort just nu. Minskat 2,4 kg på 2,5 veckor så jag är helnöjd. Fuskat lite har jag gjort också... lite smarrig nybakad äpplepaj i fredags, lite lördagsgodis i lördags, MAX-hamburgare och glass i söndags... Perfekt!!

I går shoppade vi igen. Vår gamla dator tog förmodligen sina sista andetag i lördags. Den försökte, och försökte starta men kom aldrig längre än till en blinkande, svartvit skärm och den andades som ett tröskverk. Den är nog mycket sjuk... så utan att känna oss alltför grymma mot den har vi nu införskaffat en ny, svart, blänkande maskin som spinner som en katt ;) Gott det!

Gnällig, gnälligare, gnälligast...

Gnäll, gnäll och gnäll... i bland känner jag mig som en enda stor gnällstrut. Barnen gnäller på mig, jag gnäller på Mannen och Mannen gnäller på barnen... och sen byter vi håll... Vi kommunicerar bara genom gnäll vissa perioder tror jag. Det känns inte helt optimalt, men ibland orkar jag bara inte dra upp mungiporna och bli äpplekäck. Som denna veckan till exempel. Skrållan har varit på stridshumör. Grymt understimulerad eftersom jag hållit henne hemma från dagis då det härjar kräksjuka där. Och jag har haft NOLL egentid under hela veckan. Om man bortser från 5 min i en klädaffär i går...

Familjen gick i samlad trupp ner till centrum för att handla lite. Upptäckte att det var 80 % rea i en klädaffär och drog med gänget in. Hittade några småintressanta objekt och Mannen erbjuder sig att gå i förväg mer terroristerna hem för att jag skulle få titta och prova in privacy. LYCKA!!! Som varade i ca 5 min... sedan stod en gråtande och trulig Skrålla åter i klädaffären. Hon hade råkat i luven på Mannen efter att de blivit oense om huruvida man 3 år gammal får springa över gatan på eget bevåg. Sååå, där dog det :(

Nu hinner jag inte skriva mer. Jag och Lillebror ska gnälla lite till på varandra tror jag ;)

Men i morgon, då ska det bli annat!! Ska bada badtunna ute i snön tillsammans med härliga kompisar och äta massivs med smaskiga kalorier och ha underbara barn och titta på Melodifestivalen och säkerligen inte tycka att det är särskilt bra men ändå följa det slaviskt.

Pusspuss!


T-REX

I måndags var jag och Skrållan på ridlektion nr 3. Det gick verkligen bra och jag är sååå glad för det. Än så länge så går det som på räls, dvs Skrållan gillar hästar och ridning och verkar kunna blir hästintresserad på "riktigt". I måndags fick småttningarna börja trava och Skrållan tjöt av skratt när hästen småsprang och det skumpade där uppe på ryggen. Underbart!!

Igår däremot, usch och blä, var det inget roligt alls hemma hos oss. Eller jo, först var det roligt när en kär granne och hennes döttrar var här och fikade. Men sen kom jag och barnen på kant med varandra och det förvärrades successivt under hela dagen. Till slut lockade de fram T-REX inom mig och jag röt, for omkring och domderade här hemma som värsta... ja, dinosaurien. Vilka urkrafter det finns när man blivit tillräckligt provocerad och stressad av trots, gnäll och skrik och gnäll... Självklart hade Mannen sin simkväll denna dag oxå så inte kunde jag ta time out då heller. Jag hoppas VERKLIGEN att denna dag har annat att bjuda på!!!

The studio - here I come...

Det jag önskade mig i födelsedagspresent av Mannen det fick jag!!! Ett presentkort hos The Studio i Göteborg. Passade helt super eftersom jag dagarna innan fick en invite dit via en kompis - så make up och fotografering blev gratis och presentkortet kan användas till bilder :) 25 mars ska jag dit och tills dess måste det ske några mindre justeringar bl a av min kroppsform... En sådan här grej gör jag inte ofta och att göra det med en blek, mullig ex-gravidkropp som inte är min (eller jo, det är den ju men jag vill inte ha den)... det kan jag bara inte acceptera!!

Så, sagt och gjort. Jag har anmält mig till viktklubben på nätet och fuskbantar - i liten skala kan man säga (eftersom bantning och amning rimmar tämligen illa). Och fuskbantar är, mina vänner, HELT RÄTT ORD. Gick med i viktklubben i fredags och inledde starkt med att hålla de ca 1300 kcal som jag får äta per dygn. Men sedan, redan på lördagen, så sprack det. Var ute och firade in mina 35 år och klämde i mig, om jag räknat rätt, dryga 3000 kcal. I går gick det sådär men iaf under 1500.

Sedan hände "DET". Jag vägde mig, enligt viktklubbens begäran, i morse och vågen stannade på 61,1 kg. Alltså 0,9 kg mindre än i fredags. Kan det kanske, kanske, kanske finnas en chans att solen lyser över mig nu såpass att själva medlemsskapet är tillräckligt för att kilona ska rasa?

Den 25 mars SKA jag iaf vara minst 5 kilo lättare. Om jag så ska betala för tredubbla medlemsskap ;)

RSS 2.0